Travskolan: Så fungerar en voltstart i Sverige
Voltstart kan se lite rörigt ut för den som är ny inom travsporten. Hästarna kör runt i olika volter, kuskarna ska hitta sina rätta positioner och sedan ska alla vara på plats när starten går.
Men det finns faktiskt ett tydligt system bakom det hela.
Här går vi igenom hur en voltstart fungerar på svenska travbanor.
Hästarna samlas i olika volter
Vid en voltstart placeras hästarna i olika volter beroende på vilket startspår och vilken distans de har i loppet.
En vanlig volt rymmer omkring 20 meter. Om det är många hästar som startar från samma distans kan volten utökas så att hästarna placeras i två led.
I ett vanligt voltstartslopp kan högst 15 hästar starta och högst 12 av dem får starta från samma distans.
Tillägg ger längre väg
Voltstart används ofta när hästarna har olika startförutsättningar.
En häst som har ett tillägg får starta längre bak än hästarna på grunddistansen. Ett vanligt tillägg är 20 meter.
Det kan till exempel se ut så här:
2 140 meter
→ Hästarna på grunddistansen startar längst fram.
2 160 meter
→ Hästarna med 20 meters tillägg startar längre bak.
2 180 meter
→ Hästarna med 40 meters tillägg startar ytterligare 20 meter bakom.
På så sätt försöker man jämna ut loppet mellan hästar med olika förutsättningar.
Nu börjar voltningen
När hästarna har kommit in i sina volter börjar själva voltningen.
Ekipagen kör runt i volten och ska sedan vända upp i rätt riktning. Hästarna ska vara placerade så att de kommer iväg från rätt startspår när starten går.
Det är kuskens ansvar att hästen startar från den distans och det startspår som anges i programmet.
Startkommandona
När alla ekipage är på väg att komma rätt börjar huvudstartern ge startkommandona:
KLART
När kommandot ”Klart” kommer ska ekipagen vara på väg att ställa upp inför starten.
Efter kommandot finns ett bestämt utrymme för den sista delen av voltningen.
ETT
Nu fortsätter hästarna mot startlinjen.
Kuskarna måste hålla kontroll på sina positioner och samtidigt förbereda hästen på att snart vända upp.
TVÅ
Nu är det nära.
Ekipagen ska vara på väg in i sina rätta positioner och förbereda sig för det sista momentet.
KÖR!
När kommandot ”Kör!” kommer går starten.
Hästarna ska då vara på rätt plats och får inte ha passerat startlinjen för tidigt.
Den automatiska tidtagningen startar i samband med startögonblicket.
Varför är voltstart svårt?
Voltstart kräver mycket av både häst och kusk.
Hästen måste kunna hålla sig lugn samtidigt som flera andra ekipage kör nära omkring den. Kusken måste dessutom kunna bedöma avstånd, tempo och position och samtidigt se till att hästen kommer iväg korrekt.
En startsnabb häst kan få en stor fördel om den snabbt hittar rätt position efter starten. Samtidigt kan en häst som är osäker i voltningen få problem redan innan loppet egentligen har börjat.
Det är därför voltstart ofta blir en viktig del av loppets taktik.
Voltstart eller autostart?
Det finns två huvudsakliga startmetoder i svensk travsport: voltstart och autostart.
Vid autostart samlas hästarna bakom en startbil som accelererar mot startlinjen. När bilen når startpunkten fälls vingarna undan och hästarna släpps iväg.
Vid voltstart finns ingen startbil. I stället måste kuskarna själva hitta rätt position och komma iväg samtidigt.
Det gör att de två startmetoderna ställer helt olika krav på både häst och kusk.
TravStats tips
När du tittar på ett voltstartslopp nästa gång – försök att inte bara titta på hästarnas nummer.
Titta på hur hästarna beter sig under voltningen.
Är hästen lugn och följsam? Kommer den snabbt upp i rätt position? Ser kusken ut att ha full kontroll?
Det kan ge en hel del information redan innan loppet har startat.
Visste du att?
I Sverige är amerikansk sulky inte tillåten i lopp som startas med voltstart sedan 2022. Vid voltstart används därför andra godkända sulkytyper.
Nästa gång du ser en voltstart på TV – titta lite extra på själva starten. När du väl vet vad som händer blir det mycket lättare att förstå varför kuskarna kör som de gör.